Jag är spänd i hela kroppen. Handflatorna är svettiga och ångesten ligger precis under ytan. Bredvid mig går min psykolog. Jag försöker hitta på något att säga, verka avslappnad och skärpt. Men egentligen är jag näst intill livrädd. Hela scenariot är redan uppspelat i mitt huvud. Jag vill bara vända mig om och gå tillbaka…
Författare: tudelad
39-årig ganska glad individ som har bipolär sjukdom och GAD- generaliserat ångestsyndrom som lever, jag inte bara överlever, som är tokig men inte så tokig, och som vill berätta.
Jag lever! Jag andas och jag tänker inte ge upp!
Jag är så tacksam och jag är samtidigt så jävla förbannad. Jag hade tur, ja för det handlar om tur, att träffa en människa som ville rädda mig. Jag hade bestämt mig för att ta mitt liv. Avskedsbrevet skulle bara skrivas ner tillsammans med vilka som skulle få mina pengar på sparkontot, vilken färg kistan…
svartvittliv 