Livet har rullat på. Utan hypomanier eller depressioner. En dag i taget. Lite har hänt men kanske också ganska mycket. Inget som syns men som känns. Det har varit svårt att hitta inspiration och tankar har känns triviala. Är det så här livet är har jag tänkt? Det har gått upp och ner men mest…
Kategori: Att vara Johanna, att vara jag
Att börja sluta med medicin
Jag var 27 när jag började äta litium. Plötsligt upphörde självmordstankarna och livet började så sakta rätas ut. Dosetterna har nöts ut och pillren har varit fler och färre. Jag vet att de är min livräddare och att jag har varit beredd att ha dem som en följeslagare genom hela livet. Men nu har jag…
svartvittliv 