Jag känner hur humöret tryter. Hur känslan av balans är borta. Stressen infinner sig och jag ser en person i spegeln som jag inte känner igen. Nästa dag är likadan och nästa, och nästa. När tar det slut tänker jag? Ja när tar ett skadligt beteende slut? Ja när jag själv reflekterar och säger: HIT…
Författare: tudelad
39-årig ganska glad individ som har bipolär sjukdom och GAD- generaliserat ångestsyndrom som lever, jag inte bara överlever, som är tokig men inte så tokig, och som vill berätta.
Jag är så förbannat trött!
Jag kunde ha varit död. Jag kunde ha varit en siffra i statistiken. Men jag fick hjälp och jag slutade planera att ta mitt liv. Men utan den hjälpen hade jag inte levt i dag. Jag är så förbannat trött på ett samhälle som än i dag inte vill ta i självmord, suicid, på riktigt….
svartvittliv 