Jag är mörkrädd. Jag är till åldern en vuxen person men när det kommer till monster under sängen är jag fortfarande ett barn. Jag kan se personer i skuggorna och jag kan fortfarande dra en suck av lättnad när jag tänder lampan och ser att det bara var en hög med kläder. Huvudet spelar mig…

Jag jobbar mig uppåt. Uppåt mot en mer ljusgrå tillvaro. Jag går till gymmet och går därifrån med värkande muskler men ett lättare huvud, jag spänner mina slalompjäxor och flyger nedför backarna (i mitt huvud gör jag det i alla fall) och jag låter skridskorna ta mig framåt på Storsjöns blanka hårda vatten. Jag mår…