Morgondagen är i morgon

Det är tyst. Den efterlängtade bomullen har lagt sig som ett lock över mina tankar. Just nu så är jag bara. Jag letar och sitter på min vakt. När som helst kan tankarna, oron börja mala igen. Men just nu är det tyst. Jag har fått en vardag igen. Rutiner, tider, livet. Jag njuter och…

Bipolär! Funktionsnedsatt! Pensionär?

Under kvällen: Jag blickar ut över publiken och säger: Jag har accepterat min sjukdom. Ett halvt dygn senare sitter jag hos läkaren och försöker smälta ordet sjukpension. Jag har överhuvudtaget inte accepterat min sjukdom i den här stunden. Jag prövas återigen i min bipolära diagnos. Jag vet att den här sjukdomen kräver en hel del…