När alla kortkommandon har somnat

Allt skulle vara precis som vanligt. Det skulle vara så där rosaskimrande och enkelt. Det skulle bara vara ett ”Hej” och jag skulle vara tillbaka där jag slutade. I oktober 2015 gick jag hem från min dåvarande arbetsplats på Sveriges Radio. I går kom jag tillbaka. Jag har längtat, gråtit och skrattat och haft en…

Tids nog är inte riktigt än

Klädd i det tjockaste understället med den mjukaste filten virad runt min kropp, instoppad och hopknölad runt mina fötter dricker jag den lite ”finare” folkölen och låter den ena handen med jämna mellanrum nypa tag i ett flottigt salt friterat potatischips som får gommen att svida till och magen att klucka förnöjt. Är det här…