”Du är tjurig”

Jag är väldigt obekväm. Obekväm för andra människor. När jag orkar säger jag ifrån, när jag orkar håller jag inte tyst och när jag orkar får ingen köra över mig. Så jag uppfattas nog av andra människor som en jäkligt dryg person.

Så jag skickade helt enkelt i väg en anmälan till Patientnämnden för det är väl vad en jäkligt dryg person gör tänkte jag.

För som patient och medborgare i Sverige har du faktiskt rätt att klaga, påpeka och anmäla vården om du anser att du blivit felaktigt behandlad. Å det anser jag att jag blivit efter senaste veckornas besvär, incidenter, sjukdomstillstånd.

I dag lämnade jag mitt godkännande att nämnden i sin tur får skicka anmälan vidare till berörda parter, alltså de instanser som jag riktar anmälan mot. Jag fick också en bekräftelse på att nämnden tyckte att det var bra att jag anmälde.

Vad som händer härnäst får jag se men jag har gjort vad jag kan.

”Jag tolkar också det här som att du vill förhindra att andra människor blir behandlade som du blivit, säger hen från nämnden”.

Det är kanske ett önsketänkande men någonstans någon gång måste ju en förändring eller en förbättring ta sin början.

För att något ska kunna bli bättre så måste också det som upplevs som fel komma fram till de som har med situationen att göra. För det är svårt att rätta till fel om man inte får veta att något är just det, fel.

Min anmälan kanske inte gör någon skillnad för någon annan än för mig själv. Men jag har i alla fall sagt och meddelat att jag anser att man behandlat mig eller snarare inte behandlat mig på ett felaktigt sätt. Jag har gjort det jag faktiskt har rätt till. Sen kan det självklart bli obekväma konsekvenser för mig av min anmälan men det tar jag då.

Jag fick en komplimang häromdagen som sammanfattar allt det här väldigt bra:
”Johanna, du är väldigt tjurig”.
Jag kan inte annat än att skriva under på det,  ja jag är väldigt tjurig , jag ger mig fan inte.