Den där känslan. Den där efterlängtade känslan. Det här är en bra dag.

Sömnen har mer att önska och kanske den bortträngande oron lika så. Men trots att mitt huvud saknar fullkomligt lugn och harmoni kommer det över mig, det här känns som en bra dag.

Jag saknar ork att bry mig och likgiltighet är ibland mitt främsta vapen. Kanske inte nyttigt men den för med sig ett visst lugn.

De börjar bli allt fler de här bra dagarna och jag börjar kunna hantera mitt nya jag allt bättre. Inget går på automatik än men sättet jag behandlar mig själv och valen jag väljer känns allt mer som naturliga.

I morgon kanske är en sämre dag men i dag är en bra dag.

Jag kommer alltid bli tvungen att tänka på hur jag hanterar mig själv, hela tiden uppdatera programvaran och i bland kanske göra en omstart. Men kanske, vågar jag tänka, att allt jävla arbete jag gör nu hela tiden kanske kommer ge utdelning till slut.

Det känns liksom i magen, det känns i hela kroppen. Det är en bra dag. Ingen vidare stress och livet är lite som på en pinne. Jag vet inte när jag reflekterade över det sist men det här är också mitt liv.

Snön yr utanför, händerna är som vanligt iskalla och blåsten lockar inte till någon skidåkning. Men i dag känns det ju som en bra dag så: Det finns väl inget dåligt väder bara dåliga kläder eller? 😉