”Du skulle behöva meditera”.

”Jag vet men jag kan inte. Just nu behöver jag köra sönder mig själv på gymmet i stället”.

Jag är så medveten om vad som är bra för mig, vad som fungerar i det långa loppet. Men i dag sket jag fullständigt i det.

Jag orkar inte vara så jäkla duktig hela tiden. Alltid välja rätt väg, alltid tänka på vad som gör mig lycklig och vad som definitivt inte gör mig lycklig.

Att jag är förbannad känns i hela kroppen. Som tusen myror som bara försvinner om jag slår knytnäven i något eller pressar mig till bristningsgränsen med hantlar och roddmaskin.

Så när ängeln ropar ”Meditera, ta det lugnt” säger jag i stället ”Fuck you här ska det brännas energi”.

Jag vet att i morgon är jag tillbaka i rätt spår igen. Jag är så medveten om att mitt gamla sätt inte fungerar i det långa loppet.

Men jag unnar mig att skita i allt som är bra och göra det jag kan. För när jag varje dag kämpar mot ett bättre liv men allt runtomkring inte gör det då måste jag få unna mig något.

Jag vill ju egentligen bara ha den där utopin av trygghet, i hela mitt liv.